Livspusslet

Det här med att jobba heltid, ha barn, intressen och vilja leva ett aktivt liv är jag långt ifrån ensam om. Många av er känner igen sig i det och många av mina vänner lever i exakt samma situation. Därför är det intressant att diskutera sitt livspussel med andra i samma situation. Det är skönt att höra att andra har liknande tankar och funderingar kring det (även fast man redan vet att det ju är så) och det är skönt att få bekräftat att man inte är ensam om att uppleva stress, frustration och otillräcklighet ibland.

Idag träffade jag Milla och Sofie på lunchen och pratade med dem om just dessa saker. Ni som känner dem eller läser deras bloggar vet att de har många järn i elden och lever samma slags småbarnsliv som jag med karriär, träning och mycket annat att hinna med. Milla driver egen PT-verksamhet vid sidan av sitt vanliga jobb och Sofie jobbar heltid och har dessutom ett jobb där hon reser utomlands en hel del. Och vid sidan av det hinner de med allt som rör barnen, träningen, relationen, hemmet och så vidare.

Men allt går om man vill. På lördag springer Sofie Stockholm Marathon och det ska bli kul att följa hur det går för henne och Milla menar att oavsett hur stressad hon kan vara i vardagen så är det när hon jobbar med sina PT-kunder som hon finner lugnet och inser att det är värt det.

När vårt livspussel med lämningar och hämtningar på förskola började för drygt ett år sedan skrev jag om det här. Och det är ungefär så som jag trodde då; stressigt ibland, men möjligt att få till. Ibland får man ”offra” något för att det ska fungera. För familjen går alltid först. Men jag känner aldrig att jag saknar något.

Lunchen idag åt vi förresten ute i solen dit vi hade med oss varsina sallader. Min pastasallad med skinka och ägg gjorde jag i ordning ett stort lass av igår så att vi har till ett antal matlådor i början av denna vecka. Alltid skönt att laga mycket mat på en gång så att det räcker till flera måltider! Det är ett exempel på något som underlättar livspusslet.