Tjejkväll

Killarna i familjen har dragit iväg för att kolla på bilar och båtar så jag och Lilltjejen har kvällen för oss själva. Det spöregnar utomhus och vi myser här inne. Hon sover mest och jag underhåller mig med annat mellan varven av mys, amning och blöjbyten. Jag kan konstatera att vi har vår första tjejkväll tillsammans här hemma.

Jag fick tipset tidigare på bloggen att passa på att göra sådant som jag sällan gör annars nu när jag inte kan träna så mycket. Så medan Smilla sov bredvid mig i soffan plockade jag fram akvarellfärgerna och målade av fatet med vattenmelon som jag har framför mig. Jag älskar att måla, men har inte gjort det särskilt mycket sedan jag gick ut gymnasiet för över 15 år sedan. Programmet jag gick var Estetisk konst och formgivning så under gymnasieåren producerade jag många tavlor och bilder. Men sedan dess har det inte blivit mycket av den varan.

Vore kul att ta upp detta intresse igen. Kanske att dagens akvarellmålning kan vara startskottet till det?

Min middag ikväll blir en typisk Karin-middag; sådan mat som jag gillar starkt, men som inte är favoriten för killarna i familjen. Stekt kyckling med grönsaker tillsammans med broccoli och en sallad på tomat och vattenmelon är typisk sådan mat.

Och efter maten kommer jag smaska vidare på vattenmelonen. Blir en skön kontrast till allt godis och fikabröd som jag har ätit de senaste dagarna. Sedan när de andra har kommit hem igen blir det nog en film tillsammans med mannen.

Jag och mannen gick förresten på en promenad tidigare idag. Syftet var att få Wilmer att somna (Smilla sov redan), men också att vi skulle få röra på oss lite. Jag har inte kunnat gå i så pass rask takt som jag gjorde idag på riktigt länge! Så skönt att kunna gå med raska steg igen utan att det kändes obekvämt eller för snabbt för kroppen. Vi promenerade i ungefär 50 minuter och det var verkligen psykiskt stärkande för mig. Utöver det kunde jag rensa ogräs i vår häckrabatt på förmiddagen utan problem. Nu kan jag böja mig och stå framåtböjd under lång tid utan problem. Så skönt!

Nu tror jag mitt tjejsällskap håller på att vakna här. Så jag får ägna henne lite uppmärksamhet.