Om att leva som man lär

Om det hade varit någon annan som hade haft feber och rejält ont i halsen hade jag sagt åt den personen att bädda ner sig och ligga där tills hen var frisk igen. Ibland är det så lätt att säga åt andra vad de ska göra, utifrån vad som är klokt, förnuftigt och hälsosamt, men desto svårare att göra samma sak själv.

När jag natten till i måndags märkte att febern hade kommit krypande och halsen började kännas precis som den gjorde när jag hade halsfluss två veckor tidigare förstod jag att det inte var en bra idé att åka till kontoret på måndagen. Jag ville ju inte smitta ner mina kollegor. Men att sitta och jobba hemma istället rådde det inga som helst tveksamheter om att jag kunde göra. Så jag gick upp samtidigt som resten av familjen och spenderade min förmiddag och lite till framför datorn. Där och då kändes det inte så jobbigt. Men jag borde ha förstått att det aldrig är en smart idé att jobba med feber i kroppen. Att det ska vara så svårt att leva som man själv lär!

Jag skrev min veckoplan då på måndagen med någon slags förhoppning om att jag skulle kunna fullfölja den, inte på måndagen och tisdagen kanske, men resten av veckan. Det är så jag fungerar. Jag vill så mycket och tycker så mycket är kul att jag har svårt att stoppa mig själv, inte ens när jag har feber kan jag det.

På tisdagen gjorde jag samma sak. Med feber och halsont jobbade jag hemifrån. Jag tog en del pauser, men jag lade mig inte för att vila, vilket jag säkert borde ha gjort. Framåt eftermiddagen kände jag mig lite sämre så då vilade jag en stund. Jag tog det lugnare och tänkte att jag behövde göra det eftersom jag dagen efter skulle vara med på en heldags workshop med jobbet. Innerst inne visste jag nog att chansen för att min kropp skulle orka med det var minimal, men jag ville så gärna och jag tänkte att jag kan ju proppa i mig värktabletter så går det nog bra.

lev-som-du-lar-karin-2

Natten till onsdagen sov jag som sämst. Jag vaknade konstant av frossa och halsont och när jag vid 1-snåret på natten tog febern och den visade på 39 grader insåg jag att jag skulle inte orka åka in till jobbet dagen efter. Jag som hade sett fram emot denna 2-dagars workshop så och nu kunde jag inte gå. Jag var verkligen helt knäckt!

Att vara sjuk är verkligen det värsta jag vet och ändå går det inte att påverka. Till viss del kanske, men det är svårt att undvika att drabbas av vissa baciller, bakterier eller virusinfektioner. Jag måste bli bättre på att ta hand om mig själv när jag är sjuk och inse att vissa saker måste få vänta när sjukdomen har slagit rot.

Onsdagen spenderade jag mestadels i sängen. Jag var klok nog att inte jobba alls den dagen och jag kände hur välgörande det var att sova länge på morgonen och efter en frukost vid lunchtid gå och lägga sig och sova ett par timmar till. Idag torsdag mår jag också mycket bättre och det är jag så innerligt tacksam för. Min veckoplan har jag inte kunnat fullfölja än så länge, men jag kanske gör en copy paste av den för nästa vecka istället?!

Lev som du lär får bli dagens tips.

Hur är det med dig; är du bra på att leva som du lär?

6 Kommentarer
  1. Det där med att leva som man lär är fan det svåraste som finns. Man får prestationsångest, hemmablindhet och alla möjliga åkommor som förstör för en. Tänk om man kunde se lika objektivt på sig själv som man ser på andra :O

  2. Jag lär ju inte ut så mycket 😉 men har ju sett att PTs och instruktörer är liiiiite dåliga på att leva som dom lär 😉 När det gäller att låta sig vara sjuk är jag mycket bättre på det efter mitt utmattningssyndrom. Nu fattar jag att en förkyldningsvecka är en bra återhämtningsvecka som både kropp och knopp behöver och att jag håller långsiktigt mycket bättre om jag ”unnar” mig att vara sjuk när jag är det!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.