När jag var gravid var det så tydligt att min kropp behövde annan slags mat än den normalt sett behöver. Jag var sugen på sådant som jag inte äter eller dricker så mycket av annars. Jag lyssnade på kroppen och gav den det den ville ha. För jag tror bestämt att det var kroppens sätt att signalera sitt behov.
Om jag hade varit sugen på godis hela tiden, eller jord som vissa gravida är, hade jag nog inte lyssnat på kroppen på samma sätt. Men nu var det främst juice och clementiner samt bröd och pasta den skrek efter. Jag tolkade det som att den behövde C-vitaminer och kolhydrater för att må bra. Har till exempel aldrig ätit så mycket lasagne som jag gjorde senast när jag var gravid.
Så fort graviditeten var över stillades framför allt det där kolhydratsuget och jag var med ens sugen på sådant som jag normalt sett äter, som mat med fisk, kyckling och kött som bas istället för pasta och bröd.
Oavsett om vi är gravida eller inte tror jag att kroppen fungerar mycket så. Den meddelar vad det är den behöver och vi gör rätt i att lyssna på den och lyda. För vissa kan detta kanske vara svårt då det säkert finns de som får sug efter godis eller glass, vilket jag inte tror kroppen behöver. Då handlar det nog snarare om att man har triggat igång ett sockerbehov. Men när det handlar om bra mat gör man klokt i att lyssna. Får vi ett sug efter rött kött kanske vi behöver få i oss järn, vill kroppen ha kokt ägg (det suget kan jag verkligen få ibland) behöver vi kanske få i oss proteiner och vattnas det i munnen efter äpple har vi säkert behov av vitaminer av något slag.
I den här artikeln på Healthexpress skrivs det mer om de olika sugen vi kan ha och vad kroppen säkerligen behöver när vi har det suget. Cravings eller sug – kalla det vad du vill – kan vara smart att ta på allvar. Men ibland kan det nog vara annat än mat vi egentligen behöver, som sömn, en promenad eller mer vätska.
Inlägget är skrivet i ett samarbete