Om att följa sitt hjärta

Måndag igen. Det är ofta på just måndagar och fredagar som jag brukar reflektera över hur snabbt veckorna går. Jag är en sådan som tycker om alla veckans dagar och ser en ljusning med var och en av dem. Men jag vet att det finns många som har väldigt svårt för just måndagar och redan på söndagen upplever en så kallad ”söndagsångest” eftersom en ny arbetsvecka snart är på ingång.

Varför gillar jag veckans alla dagar? Jo, för att jag trivs väldigt bra med mitt liv och min vardag. Jag gillar mitt jobb där jag kan vara lite flexibel med arbetstiden (vilket är en förutsättning för att vårt småbarnsliv ska fungera), jag har möjlighet (tar mig möjlighet) till att träna så mycket som jag vill och behöver, jag har en underbar familj, jag skriver en blogg som ger mig väldigt mycket tillbaka osv. Kort sagt; jag mår bra i min livssituation. Men visst får jag och vi pussla mycket för att få till det.

Som idag till exempel: Jag gick upp tidigt för att hinna jobba en dryg timme hemifrån innan jag gick upp för att väcka Wilmer. Gjorde i ordning honom och småsprang med honom till förskolan. Lämnade honom där och sprang vidare till tåget. Här sitter jag nu i min löparoutfit och kommer strax springa sista biten till kontoret. Sedan blir det jobb där, men jag kommer behöva lämna ganska tidigt. Mannen hämtar visserligen från förskolan, men eftersom han ska jobba natt så behöver jag vara hemma i tid för att ta över där. Under kvällen blir det fokus Wilmer och matlagning tills han har somnat. Då kommer jag ha chans att jobba någon timme till för att få till min 8-timmars jobbdag.

Låter det stressigt och jobbigt? Jag tycker inte det. För allt detta jag gör är sådant som jag tycker om och jag ser till att lägga upp mina dagar på ett sätt så att vardagen fungerar, jobbet blir gjort och jag får utlopp för mitt träningsbehov. Idag blir träningen transportlöpning till och från jobbet. Ingen träning som ger ordentliga pulstoppar eller dunkande muskler. Men ibland är sådan feel-good-träning precis lagom!

Ibland funderar jag på hur det skulle vara att driva sitt egna företag. Och på ett sätt vill jag det. Efter Lofsans föreläsning i lördags väcktes de tankarna till liv igen. För även om jag trivs väldigt bra i min jobbsituation just nu är det viktigt att ha drömmar, planer och mål för framtiden. Och för mig skulle det vara att driva något eget inom träning och hälsa. Lofsan har själv som målsättning att bara jobba med sådant som hon mår bra av. Det är en bra målsättning, tycker jag. Livet är för kort för att inte våga satsa och ta chanser inom det som man brinner för och älskar.

Just nu känner jag att jag följer mitt hjärta och gör det jag vill göra. Men jag ska vara vaksam och lyssna till mitt hjärta framöver. Kanske att det kommer ta mig till nya, outforskade vägar framöver?

Hoppas att ni gör likadant; lyssnar till era hjärtan och vågar satsa när ni vill och behöver det!

Bild: Jag i morse jobbar vid köksbordet med löparoutfiten på. Effektiv arbetstid innan barnet vaknar!