Tidsoptimist

Precis som jag var inne på lite grann i mitt inlägg i morse så är jag en typisk tidsoptimist, när det gäller det mesta, men framför allt när det kommer till att ta mig till olika platser. Jag kom ju ”i god tid” till tåget idag på morgonen (Om man kan kalla tre minuter för god tid?). Men nu på kvällen hade jag inte alls lika mycket tid på mig. Ville ju hinna skicka det där mailet innan jag gick från kontoret, hinna bjuda in till det där mötet osv, så när jag väl var utanför kontorsdörren hade jag 12 minuter på mig, vilket är ganska exakt den tid det tar att springa till stationen när jag springer mitt snabbaste.

Med lite is och folkträngsel på det var det nästan på sekunden jag hann med tåget hem. Min löparvila igår hade kanske gett mig den raketfart i benen som jag hade behov av idag, precis som Josefine var inne på i mitt inlägg från i morse. Men jag MÅSTE ändå bli bättre på att planera min tid realistiskt!

Nu står jag på tåget och har snart bara en sista transportlöparetapp kvar för dagen, en på dryga 2,5 kilometer. Den kommer nog inte gå i raketfart, men väl i snabb fart. För jag vill gärna komma hem nu!

Dagens transportlöpning – etapp 3:
Tid:11:31 minuter
Sträcka:2,21 km
Snittfart: 5,13 minuter/km

Bild: Är så mörkt ute nu, både när jag springer till och från jobbet. Längtar efter när det är ljust då istället!