Ledig fredag, men jag ställde ändå klockan. Jag ville komma upp och ut innan de andra vaknade för att hinna med en promenad i den vackra vintermorgonen. Visst var jag lite trött när jag klev upp, men det var så värt det för upplevelsen på min morgonpromenad var magisk. Här får ni bilderna från min magiska morgonpromenad på Trettondagen.
Det hade precis börjat ljusna när jag gav mig iväg från huset.
Jag styrde stegen bort mot ängen och där var det magiskt vackert med en himmel som var svagt färgad i rosa. Det var isande kallt med en termometer som visade på minus 17, men jag var ordentligt klädd och allt det vackra gjorde att jag inte tänkte på kylan.
Jag gick bort mot stora vägen och promenerade på gångvägen där. Det var så vackert hela tiden att jag ville knäppa bilder mest hela tiden, men när jag tog av mig vantarna gjorde sig kylan påmind och jag fick skynda mig att fota för att inte bli alltför kall.
Borta vid träden, som stoltserade som vackra siluetter mot himlen, vände jag tillbaka hem.
Åt andra hållet var himlen ljust blå med rosa inslag. Det var verkligen magiskt att gå där!
Jag mötte några till under min promenad, men var i det stora hela ensam ute. När podden jag lyssnade på tog slut valde jag att gå i tystnad och det var så skönt. Jag fick tid att tänka och bara vara i stunden.
Min morgonpromenad på Trettondagen var isande kall och alldeles underbar. Den gav mig en skön start på dagen, som sedan fortsatte med julgransplundring och dans kring granen.
Minus 17 grader är i kallaste laget, men när det är så vackert som det var denna morgon får det gärna vara så pass kallt. Resten av helgen har vi hängt en hel del ute och ägnat oss åt pulkaåkning och annat skoj. Tack snön för att du verkar ha kommit för att stanna!
Åhh vad härligt, såna morgonar ser jag fram emot nu i januari, ska ta upp mina morgonpromenader nu när vi är hemma igen. 🙂
Bästa sättet att starta (vinter-)dagen på!
Vilka fantastiskt vackra bilder, det är magiskt att var ute så tidigt. Ha enskön söndag 🙂
Visst är det!
Önskar dig detsamma!