🚨 8 myter om träning, hälsa & kost

Det finns så mycket skitsnack där ute när det handlar om träning, hälsa och kost. Ofta beror myterna på kommersiella syften eller annars om okunskap. I det här inlägget slår jag hål på åtta myter om tränings, hälsa och kost. 👊

Åtta myter om träning, hälsa och kost

8 myter om träning, hälsa och kost

Det finns få områden där det cirkulerar lika många råd, regler och sanningar som inom träning, kost och hälsa.

Du har säkert hört att du inte ska äta efter klockan 18, att kolhydrater gör dig tjock eller att du måste träna nästan varje dag för att gå ner i vikt.

Men hur mycket av det här stämmer egentligen?

Sanningen är att kroppen är betydligt mer komplex än många populära kost- och träningsråd får det att låta. Därför tänkte jag reda ut några av de vanligaste myterna.

1. Du bör inte äta sent på kvällen

Falskt.

Det finns inget magiskt klockslag då kroppen plötsligt börjar lagra all mat som kroppsfett.

För kroppsvikten är det framför allt den totala energibalansen över tid som är relevant. Om du exempelvis inte har fått i dig tillräckligt med mat under dagen finns det ingen fysiologisk anledning att gå hungrig bara för att klockan har passerat en viss tid.

Däremot kan det finnas praktiska anledningar att tänka på när du äter. En väldigt stor måltid precis innan läggdags kan exempelvis göra det svårare för vissa personer att somna eller påverka sömnkvaliteten.

Så nej, du behöver inte vara rädd för mat bara för att klockan blivit mycket. Själv äter jag alltid middag efter klockan 18 och vissa kvällar betydligt senare än så.

2. Du måste träna 5–6 dagar i veckan för att gå ner i vikt

Falskt.

Det finns ingen magisk mängd träningsdagar som krävs för viktnedgång.

Träning kan bidra till en ökad energiförbrukning, men viktnedgång påverkas av energibalansen över tid. Dessutom spelar vardagsaktivitet, matvanor, sömn och andra faktorer in.

För vissa kan tre träningspass i veckan vara en väldigt bra nivå. För andra fungerar mer eller mindre träning bättre.

Det viktiga är inte att träna så mycket som möjligt – utan att hitta en nivå som du kan vara konsekvent med.

Och glöm inte vardagsrörelsen. Promenader, cykling, att gå i trappor och annan fysisk aktivitet under dagen kan också bidra till den totala energiförbrukningen.

3. Kolhydrater gör att du går upp i vikt

Falskt.

Kolhydrater har länge fått ta mycket stryk i kostdebatten. Men potatis, ris, pasta, bröd, havregryn, frukt och andra kolhydratrika livsmedel är inte automatiskt något som leder till viktuppgång.

Kolhydrater är dessutom en viktig energikälla, särskilt vid fysisk aktivitet.

Det går absolut att äta en kost med mycket kolhydrater och samtidigt gå ner i vikt. På samma sätt går det att äta väldigt lite kolhydrater och ändå få i sig mer energi än kroppen behöver.

Det betyder inte att alla kolhydratkällor är likvärdiga ur ett näringsperspektiv. Fullkornsprodukter, frukt, grönsaker och baljväxter bidrar exempelvis med fiber och andra näringsämnen.

Poängen är helt enkelt att kolhydrater i sig inte är problemet.

4. Du måste träna på fastande mage för att bränna fett

Falskt.

Det här är en myt som ofta bygger på att kroppen kan använda en större andel fett som energikälla när du tränar fastande.

Men att kroppen använder mer fett som bränsle under ett enskilt träningspass betyder inte automatiskt att du förlorar mer kroppsfett över tid.

För långsiktiga resultat är helheten betydligt viktigare.

Vissa personer tycker om att träna på fastande mage och känner sig pigga och starka ändå. Andra presterar betydligt bättre efter att ha ätit.

Det finns alltså ingen anledning att tvinga sig att träna hungrig om det gör träningen sämre eller känns jobbigt.

Åtta myter om träning, hälsa och kost

5. Ju mer du svettas, desto mer fett bränner du

Falskt.

Svett är kroppens sätt att reglera temperaturen.

Hur mycket du svettas påverkas bland annat av temperatur, luftfuktighet, träningsintensitet och individuella skillnader.

Du kan alltså svettas enormt mycket utan att ha förbrukat särskilt mycket energi.

Det är också därför vikten kan vara lägre direkt efter ett riktigt svettigt träningspass. Den tillfälliga viktnedgången beror framför allt på att du har förlorat vätska – inte på att du plötsligt har förlorat stora mängder kroppsfett.

Fyll därför på med vätska efter träningen och använd inte mängden svett som måttstock på hur effektivt ditt träningspass var.

6. Du kan punktförbränna fett

Falskt.

“Jag vill få bort magen, så jag gör fler sit-ups.”

Det låter logiskt, men kroppen fungerar inte riktigt så.

Styrketräning för magen kan göra magmusklerna starkare och mer utvecklade, men det innebär inte att kroppen specifikt tar energi från fettet runt magen.

Var kroppen främst lagrar fett och varifrån den mobiliserar fett påverkas bland annat av genetik och hormoner.

Det betyder inte att magträning är meningslös. Tvärtom kan stark bål vara värdefullt för både styrka, funktion och prestation.

Men om målet är att minska mängden kroppsfett behöver man tänka på helheten snarare än en specifik kroppsdel.

7. Om du inte har träningsvärk har träningen inte fungerat

Falskt.

Träningsvärk kan vara ett resultat av att du utsatt musklerna för en belastning de inte är vana vid.

Men träningsvärk är inte samma sak som träningsresultat.

Du kan ha genomfört ett fantastiskt styrkepass utan att ha ont dagen efter.

Ett bättre sätt att följa dina framsteg kan vara att titta på exempelvis:

  • Kan du lyfta tyngre?
  • Klarar du fler repetitioner?
  • Har tekniken blivit bättre?
  • Har du bättre kondition?
  • Orkar du mer i vardagen?
  • Kan du träna regelbundet utan att känna dig konstant sliten?

Träningsvärk kan förekomma, men det behöver och bör inte vara målet med träningen.

8. Du måste utesluta socker för att gå ner i vikt

Falskt.

Du behöver inte ha en perfekt kost för att gå ner i vikt.

Det går att äta godis, fika eller dessert och samtidigt ha en kost som fungerar för viktnedgång.

Däremot kan det vara bra att vara medveten om mängden. Livsmedel med mycket tillsatt socker kan vara energitäta och ger inte alltid lika mycket mättnad eller näring som exempelvis proteinrika livsmedel, frukt, grönsaker och fiberrika livsmedel.

Det betyder dock inte att du måste välja mellan “perfekt” och “förstört”.

En kost där det finns utrymme för sådant du tycker om kan för många vara betydligt lättare att hålla över tid än en kost med en massa absoluta förbud.

Nu slår vi hål på myterna!

Det kan såklart vara svårt att veta vad som är myt och vad som är sanning. Speciellt om du nyligen har kommit igång med en hälsosam livsstil är det lurigt att bedöma vad man ska tro på.

Jag tänker att det viktigaste är att sluta leta efter den där enda regeln som ska lösa allt.

Du behöver inte hitta den perfekta träningstiden, det perfekta antalet måltider eller den perfekta dieten.

För de flesta handlar hållbara resultat snarare om flera ganska enkla saker som fungerar tillsammans:

  • Äta en kost som ger dig den energi och näring du behöver
  • Röra på dig regelbundet
  • Styrketräna och konditionsträna utifrån dina mål (och ingen annans)
  • Sova och återhämta dig tillräckligt
  • Skapa vanor som du faktiskt kan hålla över tid.

Det behöver inte vara perfekt för att fungera.

Det viktigaste är att förstå helheten och hitta strategier som fungerar för dig över tid.❤️

>>> Läs också om myter om återhämtning <<<

 

Inga kommentarer

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.