Att promenera förbi röda stugor, gröna skogar, fält och fårhagar när jag ska hämta Storebror på förskolan. Att sedan stanna till med honom på vägen hem för att titta på fåren och se om vi kan få syn på de små lammungarna, som nyss har fötts. Att se hur båda barnen njuter av att få mycket frisk luft och hur den store få spring i benen efter att ha suttit i vagnen en stund. Att gå förbi diken där det växer tussilago och vitsippor. Att passera åkrar där det åker en traktor ibland.
Att sedan komma hem till våran gata och vårt hus där skogen ligger nära och det enda som hörs är fågelkvitter, barn som leker och bruset från en bilväg långt, långt bort. Att spendera en stund i trädgården genom att gå ett varv runt huset, dra upp några maskrosor och kolla in nya blommor som har kommit upp sedan sist. Att äta mellis med barnen ute på altanen och sparka lite boll med den äldsta.
Att bo som vi gör, lantligt men ändå modernt, nära stan men ändå långt därifrån, är det perfekta för mig. När man bor som vi gör ser en typisk eftermiddag ut precis som jag just beskrev den.