Min alldeles egna morgonstund

Det är visserligen väldigt skönt att sova ut på helgerna. Men eftersom jag hade gått och lagt mig tidigt på fredagen vaknade jag av mig själv tio i sex igår morse och då jag kände mig utsövt gick jag upp. Resten av familjen sov fortfarande sött så jag tassade försiktigt ner för trappan, drack mitt kaffe i lugn och ro och såg fram emot att ge mig ut i den lugna morgonen.

Fastän tidig morgonstund var det redan ljust ute, men ganska mulet när jag började min promenad. Jag hade visserligen löparkläder på mig, men jag ville vänta lite med att springa. Det jag kände allra mest för var att gå med snabba steg, med en ljudbok i öronen och kameran redo. Jag ville hitta vackra saker i naturen att föreviga och jag ville njuta av att vara ensam denna morgonstund. Så löpningen fick vänta lite.

Efter att jag hade passerat det gamla uthuset och fårhagen hittade jag fina blåa skilla på marken och massor med knoppar i häggen. Om ett par veckor kommer den här platsen blomstra av hägg och strax därefter också av syrén.

Jag fortsatte ner mot ängarna och bostadsområdet som ligger intill. Jag mötte inte en enda människa och jag hade gott om tid att ägna mig åt mina egna tankar medan jag lyssnade på den spännande kriminalromanen. Denna typ av promenader på egen hand är så mycket värt och jag uppskattar så mycket att jag varje dag får uppleva dem till och från jobbet. Nu när Wilmer hade varit hemma och sjuk ett par dagar i slutet av veckan kände jag ett extra behov av att få komma ut för mig själv. Att få röra på mig i en egen takt och få vara ifred med mina tankar är en skön känsla!

De små körsbärsträden som har planterats i bostadsområdet lyste upp med sina knoppar och blommor.

Det såg ut som att de inte riktigt hade vaknat till liv efter natten ännu, men hängde ändå så vackert där.

När jag rundade fältet började solen titta fram bakom molnen och lyste upp med sitt morgonsken.

Jag passerade skogsbrynet där blommor och blad fortfarande var täckta med morgondagg och inte hade slagit ut sig än.

En liten stund senare var jag tillbaka vid vårt hus. Jag lämnade kamera och jacka där och började springa. Eftersom jag var rejält varm i kroppen efter den snabba promenaden kunde jag börja springa i ett ganska snabbt tempo direkt. Jag plussade på rundan som jag hade promenerat med en längre väg och 25 minuter senare var jag tillbaka vid huset.

Solen hade då hittat fram från bakom molnen ordentligt och hälsade glatt god morgon. Jag hade fått en timmes egentid ute i frisk och härlig morgonluft och jag var smått euforisk efter löpturen. Att starta sin lördag på det här sättet är det bästa för mig!