Vet ni vad jag gjorde på morgonen just den här dagen för exakt ett år sedan? Det vet jag för jag blev just påmind om det av Facebook tidigare idag som listade mina minnen från den 7:e september tidigare år.
Den här morgonen för exakt ett år sedan gick jag upp redan klockan 04.40. Jag packade kaffetermos och kamera i ryggsäcken och så gick jag på en lång promenad i gryningen, genom skogen och ner till sjön. Jag har gått, sprungit och cyklat just den där vägen många gånger, men just den här gången minns jag särskilt väl. Jag minns hur mycket jag uppskattade att gå där i gryningen och känna tacksamhet till livet och till just den där dagen.
Väl framme vid sjön stod jag på bryggan och njöt av höstens vindar och av en kopp kaffe. Som jag njöt!
Jag minns att jag var tacksam över att jag kunde gå så pass långt eftersom jag bara någon vecka tidigare hade skadat mitt knä rejält. Det var bara jag som var ute denna tidiga morgontimma och det var så mäktigt.
Det var med en skön känsla i kroppen och själen som jag åkte till jobbet senare den morgonen. Att jag hade hunnit med denna långa promenad och stunden vid sjön innan en heldag på kontoret var så underbart. Jag är glad för att Facebook påminde mig om denna ljuvliga händelse för exakt år sedan. Nu vet jag vad jag ska göra snart igen!
Faktum är att jag och barnen förmodligen redan imorgon kommer cykla till just denna sjö för att eventuellt ta årets sista sjödopp i detta land. Men det blir lite senare på förmiddagen och inte i ottan, som denna gång. Så tidiga morgonpromenader som i gryningen lämnar jag åt mig själv att göra ensam.