Jag hör till en av de mammor som inte vill att barnen ska bli större. Såklart att jag älskar att se dem växa och utvecklas, men jag vill stoppa tiden så jag älskar livet med dem så mycket. Så har jag känt sedan de var bebisar och kommer sannolikt känna tills de är stora nog för att flytta hemifrån och starta sina egna liv.
Den enda fördelen med att ha större barn
Det finns dock en enda fördel med att de nu är större (7 och 10 år) och det är att jag kan ge mig iväg på en löprunda på morgonen medan de sover och mannen redan har åkt till sitt jobb. De kunde jag inte göra när de var yngre, men nu vet de att de kan ringa mig om de skulle vakna innan jag kommer hem igen. Eller så går de upp och gör iordning sig själva.
Denna onsdag morgon gjorde jag precis så, stack ut och sprang medan de fortfarande låg och sov. Vilken ljuvlig stund jag fick ute i den vackra morgonen!
Jag som trodde att denna morgon skulle bjuda på dis och moln hade fel. Solen sken som ett stort gult klot och färgade himlen vackert gul. Det var kallt med ungefär minus 6 grader i luften och en klar och härlig luft. Och så vackert med solen och ljuset.
Att få springa där i ensamheten var så njutbart och en sådan ynnest att inte behöva känna sig bunden till hemmet på grund av små barn. Men utöver det finns det inget annat som gör att jag vill att barnen ska bli större.
Allt har sin tid och det är klart att livet kommer vara fint även när barnen har växt upp och är riktigt stora. Men jag njuter så mycket av tiden med barn att jag har svårt att föreställa mig ett liv utan dem eller med mindre tid tillsammans med dem. Just nu för mig är den enda fördelen med att ha större barn just detta, att kunna springa i ensamhet medan de klarar sig själva.