Det är måndag morgon och jag blickar tillbaka på en lugn, mysig och fin helg med familjen. Vi har pyntat för advent och tänt första ljuset. Dottern och jag har bakat pepparkakor. Jag har gått långa promenader i snön och vi har tagit årets julkort. Dessutom har jag och äldsta barnet haft mamma- och sontid. Det var både värdefullt och välbehövligt.
Värdefull mamma- och sontid
Som mamma till tre barn är det svårt att ha tid för alla tre, var och en, i vardagen. Bebisen har jag förstås mycket egentid med och i övrigt hänger hon med. Men med de två äldsta försöker jag och maken ha egentid med så mycket det går. Det naturliga blir ofta då att maken och sonen gör något ihop medan jag och dottern gör något ihop. När vi går efter våra intressen och vad vi gillar blir den uppdelningen mest logisk. Men ibland gör vi tvärtom och när jag och sonen hade egentid nu i helgen kände jag hur värdefullt och bra det var.
Maken och dottern åkte iväg för att kolla på Stockholm Horse Show och då fick han och jag några timmar ihop. Bebisen var med också, men vi hann ändå med mycket tid på tu man hand. Tanken var egentligen att vi skulle ha åkt in till Livrustkammaren för ett besök där, men på grund av en alltför förkyld bebis gick inte det. Vi hittade på saker hemma istället.
Bara att sitta och äta en lunch ihop sådär på tu man hand ger helt andra samtalsämnen än vanligt. Han öppnade upp sig och pratade om sådant han annars sällan brukar. Han fick bestämma både mat och vad vi skulle göra denna dag och det blev ett gäng fina timmar ihop.
När vi hängde i lördags fick jag några flashbacks tillbaka till sommaren för sju år sedan när hela familjen åkte till Malta, men han och jag blev kvar där själva då han insjuknade i vattkoppor där. Då fick vi en hel vecka ihop, han och jag. Det var såklart väldigt synd om honom då. En liten kille på dryga fyra år, som var full med kliande prickar och inte fick gå ut från hotellrummet på en hel vecka. Men det fina var alla de stunder vi fick tillsammans.
Nu är det svårt att få en hel vecka ihop med min 12-åring. Men jag värdesätter de stunder jag får med vår fina och kloka kille.