Jag har länge funderat över vad som ska vara målsättningen för min löpning framöver. Det var ett bra tag sedan jag sprang ett löparlopp och jag har heller inte varit så sugen på att anmäla mig till ett sådant. När jag tränade inför att springa Stockholm Marathon 2013 var jag taggad inför det nästan ett helt år innan det gick av stapeln. Och det var den satsningen, att springa ett maraton, som gav mig motivation och inspiration till min löpning. Då var det helt rätt för mig att ha ett långlopp att klara av som målsättning för min löpning.
Målsättning löpning nu:
När jag har funderat på vilket eller vilka löparlopp jag ska springa framöver har jag inte känt mig så sugen på något alls egentligen. Jag märker mer och mer att jag inte behöver ha ett lopp som målsättning för att jag ska tycka att det ska vara kul och motiverande att springa. Jag springer ändå!
Igår morse sprang jag den långa rundan runt Djurgårdskanalen. Från mitt kontor, bort till Djurgården för att springa den långa rundan och tillbaka ger exakt en mils löpning. Och vilken löpning sedan! Igår, som så ofta, var det ren magi att springa där. Morgonsolen sken mellan träden och glittrade i vattnet. Det var friskt och klart i luften. Och jag fick springa på mjuk och skön barmark, hela tiden med den vackra naturen omkring mig.
När jag sprang där insåg jag vad som just nu är den viktigaste motivationen för min löpning; att få springa i vackra miljöer och uppleva naturen medan jag springer. Så jag tänker att det är så jag kommer fortsätta framöver. Min målsättning för min löpning kommer vara att upptäcka nya fina platser att springa på. Det spelar inte så stor roll om det är distans eller intervaller, fartlek eller långpass jag springer så länge jag gör det samtidigt som jag får uppleva något fint. Att springa och samtidigt få naturupplevelser är det som gör att jag älskar löpning.
Med det sagt kan det mycket väl tänkas att jag anmäler mig till ett löparlopp framöver. Men då ska det vara på en plats som kan utlova fina miljöer att springa i och helst är någonstans där jag inte har varit tidigare.
När miljöerna är så fina att springa i, som de är på Djurgården, är det nästan svårt att avsluta passet för att springa tillbaka till att vara inomhus istället. Å andra sidan är det så värt att bara få spendera några minuter i detta fina och det ger verkligen en härlig boost inför resten av dagen.
Härliga bilder. Jag har kommit igång med löpning också. Men tar det försiktigt för att vänja kroppen. Har ju en del problem med ryggen, som du kanske minns. Var faktiskt ute imorse också och sprang på en väg där jag inte sprungit på länge. Pw i ca 3 km, sen vände jag och sprang en bra bit hemåt, så skön känsla som att bara glida fram. Det är fortfarande väldigt isigt på grusvägarna så man får vara lite försiktig. Men jag har alltid gillat att springa, det är nån sorts frihetskänsla i det. Och jag tror det nästan ger den bästa känslan efteråt.
Ha en fin dag, kram 🙂
Visst är det en underbar frihetskänsla! Så bra att du lyssnar på kroppen och springer så länge det känns bra.
Njut av lördagen! Kram
Åh så härligt med Djurgården! Var på kurs i Sthlm onsdag-torsdag med jobbet och passade på att springa Djurgården runt båda dagarna, så fint! Bor i Gbg och det finns fina sträckor här med – men inget klår att uppleva andra städer genom löpningen ❤️
Vad bra att du passade på att uppleva Djurgården när du var här! Visst är löpning bästa sättet att uppleva nya städer och platser på!