Varje gång vi ställer om klockan påverkar det mig. Det spelar ingen roll om vi ställer om klockan bakåt eller framåt. Jag blir tröttare av det och det håller ofta i sig under någon vecka. Det är som att kroppen behöver några dagar på sig för att anpassa sig till den nya tiden. Idag, dagen efter vi ställde om klockan till sommartid, har jag varit rejält trött. Och det trots att jag fick sova länge i morse.
Att jag är extra trött just nu kan bero på vårtrötthet, vilket tydligen drabbar en miljon av oss svenskar vid den här tiden på året. Jag hörde om det på TV4 Nyheterna igår och förstår att jag inte är ensam om att känna av denna trötthet. Vårtröttheten drabbar den biologiska klockan och beror på att det tar tid för kroppen att ställa om sig till den nya tiden.
Det finns också något som kallas SAD, seasonal affective disorder, vilket är en deppighet som kommer när ljuset ändras med årstiden. Den har troligen ett samband med att produktionen av melatonin, hjärnans eget ”sömnmedel”, ökar under det mörka halvåret. Själv känner jag inte av någon deppighet, men vet många omkring mig som gör det.
Bästa botemedlet för vårtrötthet är att vara mycket ute i dagsljus, utan solglasögon, och genom att motionera regelbundet. Det skriver man om i en artikel på MåBra och jag är inte sen med att hålla med. Dagsljus och motion är mina vapen mot tröttheten. Och självklart är det viktigt att få sig de timmars sömn man behöver varje natt också.
Idag har solen strålat precis hela dagen och vi har passat på att vara utomhus så mycket som möjligt. Vi inledde dock dagen med inomhushäng då jag och Wilmer tränade ett kortlesömnkspass ihop. Men efter lunch stack vi ut och njöt av solen en hel del. Det är motionen och den friska luften som får oss att sova bättre på natten och skapar möjlighet att ta oss ur vårtröttheten. Jag hoppas att min variant av vårtrötthet ska vara borta inom ett pardagar!