I morse gav jag mig ut på en löparrunda i området där vi bor. Jag sprang längs med gångvägen, bort till skogen, på stigen genom skogen, längs med en annan gångväg, vände efter 4,5 kilometer och tog samma väg tillbaka hem.
Jag kände redan från början av löpningen att jag inte var på topp. Benen kändes stumma och trötta och jag orkade inte hålla uppe det tempo som jag normalt sett orkar. Jag bestämde mig för att fortsätta springa, men inte känns någon som helst press att hålla ett snabbt tempo. Så jag lufsade på i ganska maklig joggingfart. Efter 6 kilometer kände jag dock att jag var tvungen att sakta ner löpningen och gå istället en stund. Detta händer mig extremt sällan, att jag väljer att gå när jag är ute på ett löparpass. Men jag var tvungen att lyssna på kroppen. Så jag gick i rask takt under 600 meter. Sedan var jag pigg nog för att orka springa resterande 2,5 km hem.
Visst var der lite irriterande att jag inte orkade springa riktigt hela vägen. Men jag är ändå så nöjd med mig själv att jag valde att lyssna på kroppen och anpassade träningen efter hur jag mådde. Det som dessutom var underbart och skönt med morgonens träningspass var att jag fick njuta av frisk höstluft och en härlig skog!
Detta blir mitt träningstips för idag: om du inte känner dig 100% bra i kroppen eller välmåendet se till att avbryt träningen eller anpassa träningen därefter! Din kropp kommer att tacka dig!
Karinaxelsson.se
Håller med dig!Tänker också så (men det är svårt när det är dagar det går mindre bra.. men man lär väl sig…:)