Idag gick jag min längsta och snabbaste barnvagnspromenad hittills efter graviditeten. Det var skönt, friskt väder ute och fastän jag var ute ganska länge gick tiden snabbt. För det var så skönt att promenera.
Resultatet blev 8,10 kilometer på 1:18:01 timme. Det innebär att jag höll ett genomsnittligt tempo på 9:38 minuter per kilometer.
Det kändes bra att kunna hålla detta tempo. I nedförsbackarna småsprang jag lite till och med. Jag ville känna på hur det kändes och det kändes bra. Men tyvärr är det nog lite för tidigt att börja springa på riktigt ännu…
Jag blev lite småsvettig och rosig om kinderna av promenaden. Precis som det ska vara!
Jag inser att jag redan har klarat mitt promenadmål att gå med en hastighet av 10 minuter per kilometer. Så nu får jag formulera ett nytt mål. Det får bli att gå milen med minst samma tempo som jag höll idag. Få se när jag klarar det första gången!
Så skönt du har det! Jag älskade långpromenader med barnvagn när min första dotter var liten, blev svårare sen när andra dottern kom!Drick massor av vatten nu när du ammar!Med ditt tempo är du alldeles snart tillbaka i full träningsform!
ojoj vad härligt. vilken superrunda! 🙂
Gah, får kämpa med att inte bli bitter… 3 km är mitt längsta, och då blir jag svullen och öm. Glad för din skull, förbannad för min otur! Kram
Hihi, jag SA ju att du skulle kunna gå fort ”inom kort” 😀 Heja! och gött att du minijoggade lite för att känna på formen… visst blir man sugen (som aldrig förr) på att springa när man fått barn!? 😀
Elenor: Jag dricker massor med vatten då jag är konstant törstig.Vonskareng: Ja, en härlig runda var det!Sofy: Tycker verkligen synd om dig!JoHo: Ja, man är ju toksugen ju!!!