Här sitter jag och får uppleva en magisk morgon och eftersom familjen fortfarande sover och jag har ett starkt behov av att dela den med andra så vill jag berätta för er hur magisk min morgon har varit, och fortfarande är.
När jag gick upp i morse hörde jag direkt att det blåste ordentligt ute. Vinden tjöt i huset och jag tog reda på att det blåste 12 sekundermeter utanför. Det blir en härlig utmaning att springa i backe i, tänkte jag. Men först stannade jag inne en stund till.

Att vara inomhus när vinden viner och det är kolmörkt utanför är verkligen mysigt och jag stressade inte när jag klädde på mig.
Jag drack mitt morgonkaffe i lugn och ro och satt där med tända ljus. Jag blickade ut över Åre sjö där det var mörkt så när som en strimma ljus på himlen.
Efter kaffet och med reflexväst och broddar på gav jag mig ut i morgonmörkret. Jag skulle springa ner för backen i Björnen, där vi bor i mitten av den, för att sedan springa hela vägen uppför backen, ändå till Copperhill. En härlig utmaning och jag hade ingen aning om jag skulle orka springa hela vägen upp.
Det var enkelt att springa den knappa kilometern nedför. Jag tog ett liten sväng nere i skidområdet och vände sedan för att springa den två kilometer långa backen upp. Vid två tillfällen stannade jag upp i löpningen och promenerade raskt någon minut. Men i övrigt sprang jag hela tiden.
Känslan när jag hade kommit upp till Copperhill och fick vända ner igen var underbar. Att springa i nedförsbacke är ju väldigt enkelt så där fick jag min belöning.


Det tog en halvtimme allt som allt, att springa ner, upp och sedan ner igen. När jag kommit tillbaka till vårt hus valde jag att springa en liten extra sväng, bara för att det var så härligt. Himlen hade hunnit blir lite ljusare, men att det blåste mycket märkte jag knappt av när jag sprang.

Tio minuter senare stannade jag vid huset och gick in igen. Just löpningen var det som var allra mest magiskt med denna morgon. Men att sitta inne i värman och mysa med kaffe och tänd ljus är också en mysig del av den.

Inne i vårt hus låg alla fortfarande och sov när jag kom tillbaka. Min magiska morgon kunde fortsätta med mer egentid och med vinden vinande utanför huset och med en himmel som blev allt ljusare.

Karinaxelsson.se
Så himla härligt, kan verkligen känna igen känslan. Bra sprunget Karin!
Magi på hög nivå. Underbart att du känner igen dig!
Kram
Men ÅH, låter helt underbart! Och vilka bilder 🙂 Ditt inlägg gjorde mig glad!
Vad härligt att du blev glad av det! Det blev jag med. 😉
Wow, ja det var verkligen en magisk morgon! Jag älskar bilderna på när himlen börja ljusna, så otroligt vackra!
Det är verkligen en så fin stund när dagen börjar gry!