Innan mina barn kom till jorden var jag egoistisk, självisk och så uppe i mig själv att jag ofta glömde bort att tänka på människor i min närhet och hur jag betedde mig mot dem.
Det låter som att jag var en hemsk människa, men det var nog inte. Däremot minns jag tydligt hur jag ibland körde på med tunnelseende och bara hade mig och mitt i fokus.
I detta inlägg vill jag berätta om hur mina barn har gjort mig till en bättre människa.
Jag är en bättre människa tack vare mina barn
När vår äldsta son kom till världen för snart elva år sedan fick livet fick ett nytt perspektiv. Och när dottern kom 2 1/2 år senare skiftade perspektivet ännu lite till.
Nu som mamma till dessa två är jag:
- mer lyhörd
- mer sann mot mig själv och andra
- inte längre prio ett
Mina egna ”måsten” är inte lika viktiga längre. Och missförstå mig rätt här. Jag vet att den viktigaste personen i ens liv ska vara en själv och att man ska sätta sig själv och sin hälsa i främsta fokus. Detta för att man annars kan ha svårt för att vara en bra medmänniska.
Att jag i och med barnen inte själv är första prioritet menar jag bara som något positivt. För mig var det nyttigt att inte alltid behöva sätta mig själv främst. Men jag skulle aldrig gå så långt att jag ger mitt allt till mina barn och ignorerar mina egna behov. I det här inlägget Ha kvar dina egna intressen som mamma förstår du hur jag menar.
Mina barn utmanar mig ibland och de låter mig veta om jag har handlat fel. På samma sätt som jag försöker vara deras lärare och coach är de mina coacher i livet och jag är så tacksam för det.
Tack för att jag får vara er mamma, älskade barn! ❤️❤️
Kan du som har barn relatera?