Något som jag inte tycker är särskilt roligt är att träna intervaller vid löpning. Antagligen beror detta på att jag inte gör det så ofta och därmed inte är så bra på det. Så vid morgonens vagnjogg integrerade jag några backintervaller för att träna på min svaghet. Jag har insett att om jag vill bli snabbare och bättre i min löpning behöver jag variera den mer och träna mer i intervallform.
Konstigt det där. Jag tycker om att träna i intervaller när det kommer till spinning eller vid styrke- och konditionsövningar. Men vid löpning är det inte alls lika roligt.
Kanske var det min negativa inställning till att springa backintervaller som gjorde att morgonens träning gick tungt. Jag är egentligen nöjd med vad jag åstadkom för jag sprang fler backintervaller än jag hade tänkt från början (åtta och hade siktat på minst fyra). Men benen kändes trötta och jag orkade inte springa riktigt så långt totalt sett som jag hade tänkt mig.
Själva intervallerna gick ok. Jag fokuserade på att ta det lugnt på vägen ner för att sedan orka pressa mig upp så snabbt som möjligt. Wilmer softade i vagnen i nedkanten av backen under tiden. Det var främst vagnjoggen dit och hem som kändes segt. Nästa gång jag tränar intervaller kommer jag göra det utan barnvagn. Kanske att jag har mer energi att ge till löpningen då?
Jag är trots allt nöjd med morgonens träning trots att den inte blev riktigt som jag ville. Jag tränade ju något som inte tillhör min favorit och då känns det alltid lite extra bra efteråt när man har klarat av det. Hur gör ni, tränar ni intervaller?
Dagens vagnjogg inklusive backintrvaller i siffror:
Sträcka: 8,48 kilometer
Tid: 48:18 minuter
Hastighet: 5,42 minuter/kilometer
God morgon! Bra jobbat idag! Jo jag tränar intervaller, backintervaller, intervallträning på CT och vid styrka. Jag tränar korta pass ( ca 30) och då måste det vara intensivt :)Ha en bra dag! Kram!
Jag kanske ska köra ett kortare pass med bara intervaller nästa gång. Då kanske det blir roligare?!! Kram
Jag älskar intervaller, fast först efter passet =)Nu ska jag bli bättre på de, körde alltid varje vecka innan.
SV: Vanligtvis så brukar jag träna ensam men just det styrke och uthållighetspasset jag beskrev i inlägget genomför jag tillsammans med min vänninna. Vui ligger ungefär på samma nivå rent konditions och styrkemässigt och kän därmed ”pusha” varandra lite extra. Intervallträning överlag tycker jag går lättare att genomföra med sällskap än utan:)
Det är bra med sällskap eftersom man kan pusha varandra då!
Jag har nyligen börjat leka lite mer med intervallträning, mycket för att få variation i träningen och för att få tillbaka lite pepp till gymtimmen.Se gärna mitt inlägg:https://engnuttasocker.blogg.se/2012/january/utmaning-forandra-gymrutinen.html#commentAnnars tror jag att en anledning till att vi drar oss för att intervallträna när vi är ute och springer är för att vi ofta lägger fokus på distans och tid. Om vi alltid utvärderar passet utifrån hur långt och snabbt vi sprungit finns det ingen plats för intervaller. Jag har därför bestämt mig för att i förväg lägga upp passet och ställa en App på tidsintervaller och i stället strunta i distans och tid i övrigt. Men tanken att vilja komma långt på kort tid finns som alltid i bakhuvudet… Jag har dock inte testat i ”backtänket”, verkar kul och motiverande!
Du har helt rätt. När man tränar i intervaller är ju inte distans och tid intressant. Bättre att fokusera på antalet intervaller och farten man kan hålla i dem!
Hej! Det är som du säger att man gör det för sällan. Men det är ju såå jobbigt! Jag brukar köra på hemvägen. Springer rusher mellan lyktstolparna längs vägen. Antingen mellan varannan eller var tredje. När man kommer över 6:e- 7:e börjar det bli riktigt jobbigt. Ha en skön dag!/ Carolina
Smart att använda lyftstolparna vid intervallträningen!
Det är så tråkigt under intervallträningen, men EFTER, då mår man underbart!! 🙂
Därför är det ju värt det!
Jag har någon slags hat-kärlek till intervaller! Hatar det för att jag nästan spyr av trötthet, och älskar det just för att jag nästan spyr av trötthet!;)Jag tränar för lite längre distanser (främst Lidingöloppet) och har hittat mina favoriter i långa intervaller (helst 1000 m). Underbart jobbigt! Och det har gett fin-fina resultat på mina tider!Men som någon skrev här innan – det blir ju såå mycket roligare om man har sällskap! Jag blir lätt lite lat och bekväm om jag intervalltränar själv…
Verkar som att jag inte är ensam om att vara lite frustrerad över det här mer intervallträning. Kul att du tränar för Lidingöloppet! Lycka till, Helena!
Försöker verkligen skärpa mig med intervallträningen, men det är ju så himla motigt innan man väl kommer igång!Trodde först du menade att du sprang intervaller med barnvagnen i backen, haha, förstod sedan att fallet inte riktigt var så…
Det hade varit lite väl jobbigt att springa upp med barnvagnen!!! 🙂