Igår när jag gick från jobbet var det för sista gången på väldigt länge. Jag har ännu inte riktigt förstått att jag inte kommer jobba resten av detta år och ännu mer därtill, att jag ska få vara hemma med en liten bebis istället och ha full fokus på familjen. Känns overkligt och härligt! Kommer nog inte förstå det helt förrän vår lilla bebis har kommit.
Igår kväll var det skönt att bara hänga i trädgården, plocka in några liljekonvaljer från vår skog och sedan åka och handla jordgubbar och lite annat. Somrigt och härligt, precis som det ska vara nu.
Idag packar vi i ordning oss för att snart åka iväg till syster, som ska flytta idag. Det känns som att bebisen kommer dröja med ett komma ett tag till så vi kan passa på att njuta av lugnet före stormen och göra sådant som kommer vara svårare att göra sedan på ett tag.
Ha en fin Nationaldag!
Åh vad härligt att sluta jobba nu! Jag är beräknad den 26 juni, och ska jobba den här veckan ut. Sedan hoppas jag som du, att bebisen dröjer kvar där inne lite till, så att jag hinner vila och ”boa” lite först…:-)Och jag håller med dig om jämförelsen med Marathon…! Jag har aldrig sprungit Marathon själv, men har kört Vasaloppet, Lidingö och Vättern, och ser många likheter där… När jag hade det som allra tuffast under förra förlossningen tänkte jag att jag var mitt i Lundbäcksbacken på Vasaloppet (där jag var nära att kräkas av utmattning andra gången jag körde…;) )! 😉
Hoppas att det är bra med dig, Helena, och att du har hunnit boa och vila så mycket som du har behövt. Kanske har din bebis redan kommit nu? Kram