Löpning med backintervaller

Efter min sköna morgonpromenad gav jag mig ut på en löpartur. Planen var att springa till skogen och springa intervaller i skogens brantaste backe. Sagt och gjort. Jag sprang längs med vattnet bort till skogen. Efter ungefär 2,5 kilometers löpning var jag framme vid backen. Jag ökade tempot uppför backen och var helt slut när jag nådde änden av den. Jag småjoggade långsamt tillbaka ner. Sedan höll jag på så sex gånger.

Eftersom jag inte har tränat intervaller i den backen tidigare visste jag inte hur mycket jag skulle klara av eller hur jobbigt det skulle vara. Sex gånger uppför backen i snabbt tempo orkade jag, sedan fick det vara nog med intervaller. Då hade jag hållit på i totalt 25 minuter. Jag hade alltså 35 minuter kvar av löparpasset eftersom mitt mål med dagens pass var att hålla på i en timme.

Jag kände inte för att springa mer i skogen så jag sprang längs med strandpromenaden tillbaka hem och fortsatte sedan åt motsatt håll. Jag fortsatte springa längs med vattnet, men nu fanns det lite mer träd som skuggade min väg. Jag kände mig helt slut i kroppen och orkade inte alls hålla det tempo som jag hade tänkt mig. Jag var tvungen att springa långsammare, men huvudsaken var att jag sprang.

Det blev inte en runda på 60 minuter, som jag hade tänkt. Vid 50 minuter, eller rättare sagt vid 00:49:27, gav jag upp. Jag orkade helt enkelt inte mer än så. Jag kan komma på tre orsaker till att min ork inte var som den skulle idag:

• Jag hade inte ätit så mycket innan passet. När jag hade varit vaken och dessutom gått en rask promenad på en timme så åt jag en banan och lite kvarg. Det var antagligen för lite energi för att jag skulle orka springa ett pass i det tempo jag hade tänkt.
• Jag har (som vanligt) tränat hårt varje dag under veckan. Detta var veckans sista träningspass för min del och då brukar jag alltid vara lite extra trött.
• Det var väldigt varmt och jag sprang en hel del i solen. Eftersom jag nästan alltid annars springer tidigt på morgonen och det är varmt och soligt idag när jag sprang mellan 10 och 11 så var det lite för hett för mig för att orka hålla tempot i löpningen.

Även om det inte gick jätte bra med dagens löparpass så är jag trots allt nöjd. Nu efteråt känns det extra bra när jag är skönt trött i kroppen.

Midsommarafton brukar vara en dag med löpning på schemat för min del. Så gjorde jag förra året och så har jag gjort många år innan dess också. Det är en perfekt dag för löpning , tycker jag. Många gym är stängda, även om en del har öppet, och det är sommar. Då är löpning perfekt!