Vi har en skog i närheten av där vi bor. Genom denna skog går en skogsväg, som jag brukar förlägga mina löparrundor på under sommarhalvåret när jag springer i anslutning till hemmet. Varför jag inte springer där under vintern är för att det inte finns någon belysning just där, vilket gör denna plats mörk under morgontimmarna, och för att den vägen brukar vara täckt av is och snö under hela vinterhalvåret.
I morse när jag gick min promenad på 60 minuter på hemmaplan gick jag bort till denna skogsväg för att se om isen och snön har försvunnit helt därifrån nu. Och det hade den!
Jag kunde alltså premiär-powerwalka för i år på denna skogsväg. Jag vände ungefär halvvägs för att promenadrundan skulle bli exakt en timme. Hemma drack jag några munnar proteindrink, åt en banan och klädde av mig jackan.
Sedan begav jag mig ut på löparrundan och återvände då till samma skogsväg. Jag sprang genom hela det skogsparti där denna väg finns och fortsatte en bit till tills klockan visade på 27.30 i antal löpta minuter. Då vände jag och sprang samma väg tillbaka hem. Jag gjorde en liten omväg sista sträckan för att löparrundan skulle ta exakt 55 minuter. Och när jag var tillbaka vid vår port igen visade klockan på 55:02:00. Sträckan blev någonstans mellan 10 och 11 kilometer. Det var så härligt att springa (som vanligt) och det var underbart att äntligen få springa i skogen. Vad jag har längtat efter detta att springa på mjukt underlag i en härligt doftande skog, med fågelkvitter i öronen och skön morgonluft i lungorna! Kan det bli bättre än så?
Karinaxelsson.se