Jag är så oerhört tacksam till att jag fortfarande kan promenera. För som höggravid kan man inte ta det som en självklarhet. Även om jag inte kan gå i ett väldigt snabbt tempo så kan jag fortfarande gå utan problem. Och det är underbart!
Att få ta en timmes promenad på morgonen betyder så mycket för mig. Jag får en stund för mig själv och mina tankar. Jag får njuta av vacker natur. Och jag får andas in frisk luft samtidigt som jag får lite motion.
I morse hade jag en magisk timme ute i en dimmig, höstlik natur. Så vackert!
Jag njöt av höstlöven, dimman över ängarna, den fräscha luften och mot slutet av promenaden fick jag även njuta av en guldgul sol som steg långsamt bakom träden.