Det har inte blivit alls så mycket löpning som jag hade velat och trott under hösten. Jag har inte känt för att göra det lika mycket som jag brukar. Dels beror det på att med löpningen kommer ofta de sorgsna tankarna och minnena efter mamma. Vet att det är bra att gråta och sörja, men det kan vara jobbigt också och jag vill inte associera löpningen bara med det. Dels har det de senaste veckorna också berott på att jag inte har kunnat springa. Kände av något senast jag försökte springa och har tagit det lugnt med löpningen sedan dess. Men idag gav jag mig ut och jag kunde springa utan känning samt utan att bli ledsen!
Jag hade ingen press på mig själv att springa på en viss tid utan jag sprang i behagligt tempo och riktade in mig på att springa en mil.
En mil blev det också. Jag märker tydligt av att jag inte har sprungit så mycket för jag är fortfarande långt ifrån min tidigare löparform. Men den kommer förhoppningsvis tillbaka längre fram.
Det var tur att jag sprang på förmiddagen för senare på eftermiddagen började det snöa rejält och nu på kvällen ligger ett tjockt täcke med mjuk snö överallt. Kul för alla skid- och pulkaåkare, men mindre kul för alla löpare.
Dagens löpning:
- Distans: 10,00 kilometer
- Tid: 55:54,40 minuter
- Snittfart: 5:35 minuter/kilometer
Skönt att det kändes bättre. Och att köra kravlöst ”egentid”.
Kramar!
Ja, jag fick en skön timme med egentid där!
Kramar tillbaka!
Åh, vad härligt!! 🙂